Som ni vet brukar jag ofta besöka loppisar och välgörenhetsaffärer och jag älskar det! Så häromdagen gick jag in på Emmaus när jag gick runt och strosade. På vägen in stötte jag ihop med två medelålders män som var hantverkare och gjorde något jobb i huset. Vi sa ingenting till varandra utan jag gick in och efter en stund hade de bestämt sig för att gå in också och se vad det var.
As you know I use to visit second hand stores and charity shops and I love it! The other day I went into a charity shop in town and looked around. On the way in I bumped into two middle aged men who were carpenters and were doing some work in the house. We didn’t say anything to each other but we went in together to have a look around, I think this was a new event for them.
Butiken är inte så stor så det är svårt att inte höra vad de andra säger och så här gick samtalet mellan dessa män. –Herregud så mycket saker! Det ser för jävligt ut! Den andre mannen sa ingenting. Den förste mannen fortsätter: –Vad mycket skit! Vem köper det här?! Den andre mannen säger: –Kolla en gammal telefon, den vore lite kul att ha på skrivbordet hemma. Den förste mannen säger: –Den funkar ju inte! Vad fan ska du med den till?
It is a small store so we walked alongside each other in there. They were talking with each other. The first guy said: –So many things, my god! It looks like shit! The other man didn’t reply. The first man continues: –So much crap! Who buys this shit?! The other man says: –An old phone, so cool! It would look great on my desk at home. The other man replies: –What?! It probably does not work! I still don’t understand who buys these things.
Den andre mannen säger: –Fast den är ju cool att bara ha stående. Den förste mannen säger: –Jag förstår fortfarande inte vilka som köper sånt här? Då säger den andre mannen: –Man kanske behöver komplettera med något glas till en servis eller tallrik. Den förste mannen har fortfarande inte gett med sig: –Då får man ha en jävla tur.
Well, you know, the other man says: –Maybe you are looking for something special, like a new wineglass for the one you broke or a plate. The first man still has not given up his point of view: –Good luck! It would be just as likely as winning the lottery.
Min reflektion efter att ha lyssnat på dem är hur olika man kan se på saker och ting. Det jag tänker när jag kommer in på samma ställe är –Wow, vad mycket saker här är och rörigt, perfekt! Det betyder ju att man kan göra riktiga fynd. Den här dagen fyndade jag en handblåst ljusstake i glas från Orrefors som är över 60 år gammal och formgiven av Nils Landberg. Den kvalitén får man inte tag på idag, den är vacker och lövtunn med trumpetfot och inte en nagg, trots priset på 25kr. Det finns fynd överallt, det gäller bara att hitta dem. Fast det som är skräp för någon kan vara ett fynd för någon annan, det är det jag älskar jag med återbruk.
My reflection after this is how different you can look at things. My thought upon entering the shop was, –Wow, so many things here! There could be a bargain among the crap. On that day I found a handmade candlestick in glass that is over sixty years old, designed by Nils Landberg for Orrefors for the bargain price of 25 SEK. There are nice things among the clutter if you just bother looking. But what someone consider being rubbish another one can see as a bargain, and that is what I love about vintage and re-use.
