Keramik är ett vackert material tycker jag, det är levande och lent. Det fina är att man kan forma det till vad man vill med bara händer och lite vatten. Jag har alltid velat lära mig att dreja vilket tyvärr inte har blivit av ännu, jag skriver ännu för jag har ännu inte gett upp hoppet om att ska ske en dag.
Formen på ett keramikföremål är viktig för mig, jag är väldigt glad för det släta och mjuka intrycket och gärna lite runt formade med små öppningar upptill. Jag tycker också om när man skurit ut vackra mönster i leran, det kan vara allt från vackra blommor till ett optiskt mönster. Hantverket är så vackert och vi har och har haft många stora keramiker i Sverige, Gunnar Nylund, Carl-Harry Stålhane och Bernt Friberg för att bara nämna några. Lisa Larsson är också en konstnär som finns i många svenska hem, antingen genom ett djur eller en kraftig dam oftast.
I think ceramics is a beautiful material, alive and smooth. I like that you can transform it into nearly what ever you want with your hand a little bit of water. I have always wanted to learn how to do pottery but unfortunately that hasn’t happened yet, I write yet because I have not given up hope that I one day will.
The form of a ceramic object is important to me, I am very fond of the smooth and soft impression and if it is round with a small opening at the top it’s even better. I also like it when it is carved in a beautiful pattern it can be with flowers or with an optical pattern. The craft is so beautiful and we have and have had some great potters in Sweden, Gunnar Nylund, Carl-Harry Stålhane and Bernt Friberg just to mention a few. Lisa Larsson is also a potter that many swedes has an object by in their homes, either an animal or a fat lady most often.
