Jag kommer inte ihåg hur gammal jag var första gången som jag besökte min första auktion, men jag var inte gammal. Min morfar älskade auktioner och min mamma fortsatte den traditionen och nu jag. Det var spännande och man fick en pirrig känsla i kroppen av förhoppning av att vinna en budgivning. På den tiden fanns inte internetauktioner och även om det är smidigt så är det mycket jag kan sakna från auktionerna från förr. När man körde till auktionshallen och träffade alla andra blivande budgivare, det var mer socialt.
I can’t remember how old I was when I first visited an auction, but I was very young. My grandfather loved auctions and my mother continued that tradition and now me. It was an exciting feeling and it was such a thrill to see if one could win a bid or not. When I begun there was no internet auctions and even though I like them to I still miss the old ones, when you drove to the auction hall and saw the excitement in everyone’s faces and got to meet a lot of new people.
Barcelonabänken var det första som jag ropade in på en liveauktion på nätet, den kostade en del och det var avhämtning.
The Barcelona bench designed by Mies Van De Rohe was the first item I bid on on an live auction online, it cost a bit and you had to pick it up yourself.
Det var intressant att se den man bjöd emot och man försökte alltid att försöka räkna ut vad den andres gräns gick. Min taktik var att hålla min hand rakt upp och inte visa minsta tveksamhet, vet inte om det faktiskt spelade någon roll, men jag tyckte det. Om någon ropade in en hel låda med saker och man hade sett något i den som man ville ha så kunde man alltid försöka att förhandla. Där kunde man även titta och känna på sakerna, vilket även nätfirmor ibland har om man bor i samma stad som föremålet finns. Samtalen i salen var alltid intressanta och man kunde lära sig mycket av antikhandlare, äldre människor och gamla konstnärer och glasblåsare.
It was also interesting to watch the people you were bidding against to try to read them, where do they have their limits in their bids. Everyone had their own bidding technique, mine was to raise my hand firmly and keep it there to show no hesitation. I don’t know it it made any difference but it felt that way for me. You could look at and feel the things before bidding and if someone bought an entire box of things I could negotiate with them to buy the thing that I wanted from the box. You could also learn a lot from the audience that consisted mostly of elderly people with a lot of knowledge, glass blowers, antique dealers and artists.
Det här är VP Globen av Verner Panton den större storleken. Den köpte vi på Tradera med avhämtning i Jönköping så det var många mil att köra men det var den värd. Priset var bra eftersom killen behövde pengar akut till en resa till Thailand.
This is Verner Pantone VP Globe the larger size, I bought this at the Swedish version of EBay called Tradera and we picked it up in Jönköping several miles away, but it was worth it. It was a nice price since the seller needed money quickly for a trip he was planning.
Ibland köpte man något ogenomtänkt, då lämnade jag oftast salen och åkte hem med lite ångest. En gång köpte jag en tavla jag inte tittat på innan men på håll såg den fin ut. Den föreställde sju människor som drog en stridsvagn och när jag fick den skrattade hela salen. Då var jag ung och tyckte det var pinsamt men idag är det en av de mest tänkvärda tavlorna i mitt hem. Den kom från en serie av tavlor som skildrade olika typer av förtryck av människor.
Sometimes you bought something you hadn’t planned and then mostly I quickly left the auction and went home, with some regrets. Once I bought a painting that I hadn’t looked very closely at but looked nice from a distance. No one else bidand when I got it everybody laughed, the painting portrayed seven people pulling a tank. I was very young and thought it was extremely embarrassing. Now I think it is one of the most important paintings I own, the artist made a series of paintings about oppression of man.
Det här är en blomkula i Ariel-teknik av Sune Thelander från Sandviks glasbruk. Den köpte vi på en auktion för svenskt glas som är en gång om året i Hovmantorp. Tyvärr ser det ut som att det inte är planerat för fler längre, vilket är tråkigt eftersom de har varit riktigt uppskattade.
This is a flower bauble in ariel technique by Sune Theander for Sandvik glass factory. We bought it at an auction for Swedish glass that is once a year in the old fashion way. I have loved those auctions that now seemto have ended as well.
Den här LC 4 chaisloungen av Le Corbusier köpte vi i Helsingborg genom en annons på Blocket.
The LC 4 Chaise by Le Corbusier we bought from an adon the Swedish Craig’s List called Blocket and picked it up In Helsingborg.
Nästa hela vårt hem består av vintagesaker och möbler antingen från arv, auktioner, internetauktioner, blocket eller vintage butiker. Det är smidigt med internetauktioner för utbudet av saker har ökat och i och för sig då även priserna. Min första live auktion på nätet däremot fattade jag inte riktigt hur det funkade, jag trodde man skulle få frågan om jag var säker på mitt bud men icke. Det slutade med att jag köpte 4 palestinasjalar för 75kr. Det är något vi har skrattar gott åt. Jag saknar de traditionella auktionerna ändå och hade gärna sett en marknad där båda kunde överleva.
Most of the interior in our home is vintage from either from auctions, internet auctions, Blocket, inherited items or from vintage stores. What is good about internet auctions is that it has increased the amount of things but it has also increased the prices. When I bid on my first live auction on internet I ended up with four Palestinian scarfs by mistake and we have laughed a lot about that. I miss the traditional auctions and had hoped for a market where both types of auctions could survive.
Soffborden i plexiglas köpte min man på en vanlig traditionell auktion för tio år sedan.
The coffee tables in plexiglass was bought by my husband at a traditional auction ten years ago.
