Skip to content

Det där med att sätta lökar…

Det låter ju så enkelt – sätt lökar på hösten så kommer det fina blommor och möter dig till våren. Eller, är det verkligen så enkelt?

It all sounds so easy – plant bulbs in autumn and beautiful flowers will greet you in spring. Or, is it really that easy? 

Hösten för ett år sedan hade jag goda föresatser och jag köpte flera påsar med olika lökar: allium/kirgislök, fritillaria/kungsängslilja och en del tulpaner. Problemet var att det… …hände ingenting. Jag fick helt enkelt aldrig ned dem i jorden. När våren kom för ett år sedan möttes jag inte av några vackert blommande lökväxter, ja, i alla fall inte av några som jag hade satt föregående höst. En del gamla trotjänare kom troget upp och erbjöd ett visst mått av tröst inför insikten av min brist på genomförande. Påsarna med lökar låg hoptorkade och förtvinade, precis som mina goda föresatser, i ett hörn i en mörk garderob.

Autumn a year ago I had the best intentions and bought several bags of different bulbs: allium, fritillaria meleagris and some tulips. The problem was… …that nothing happened. I simply never got around to planting them. When spring came last year I was not met by any beautifully flowering bulbous plants, well, at least not any that I had planted previous autumn. Some faithful old bulbs sprouted offering a certain amount of consolation in the face of my lack of follow-through.  The bags with previous autumn’s bulbs lay dried and withered, just like my good intentions, in a dark corner of a closet. 

Nu i höstas ville jag få ändring på det och ett liknade inköp gjordes, fast nu med fler tulpaner. Skillnaden var att vi, ja inte jag ensam – utan jag med hjälp av min käresta, såg till att få ned alla de där lökarna i jorden, snyggt fördelade i olika rabatter.


Last autumn I wanted to change it and a similar purchase was made, but this time some more tulips. The difference, was that I,  – not alone, but with help from my love, made sure to get all those bulbs into the soil, nicely distributed in different flowerbeds. 


Fritillariorna, eller kungsängsliljorna, samlades i pionrabatten, för att ge blomstring innan pionerna ens hade hunnit  få ordentliga blad. De stod och sträckte sig ut över pärlhyacinterna med sina antingen vit eller vackert schackmönstrade blommor. Kirgislökarna fördelades i två olika rabatter och står nu och vajar med sina lilatonade bollar. Stänglarna har till och med få stå pall för en och annan blåmes som har pauslandat på dem i sin matningsstress.


The fritillaria meleagris gathered in the peony flowerbed, to give some flowering before the peonies even would have any proper leaves. They stood stretching out over the grape-hyacinths with their either white or beautifully checkered flowers. The alliums were distributed in two flowerbeds and are now flautningly waving with their purple sphere shaped flowers. The stems have even had to suffer a couple of bluetits that have landed on them, taking a pause from their incessant feeding frenzy. 


Tulpanerna, av flera olika sorter och färger satte vi i grupper som vi har väntat på. Tyvärr har vi inte fått se mycket mer än bladen på dem, och mestadels avbitna blad. Det verkar som att tulpanerna verkligen uppskattades av grannskapets rådjur och harar, till deras förtjusning och vår besvikelse. Hur som helst gladde de i alla fall någon, även om det inte var som vi hade tänkt oss det.


The tulips, of different kinds and colours that we put in groups, have really been something that we have been waiting for. Unfortunately, we haven’t had the chance to see much more than the leaves of them, and then mostly leaves that were bitten off. It seems that the tulips were deeply appreciated by the neighbourly deers and hares – to their delight and our disappointment. Anyhow, they delighted somebody, even if it wasn’t as we had intended it. 

Det härliga nu är att jag vet vad jag behöver fylla på med för lökar till i höst, vad som har fungerat och vad som, tyvärr, har blivit rådjurens och hararnas rov. Det bästa är trots allt att jag vet att mina goda föresatser ska förvandlas till lökar i jorden, inte i ett mörkt garderobshörn, för då blir våren och försommaren så mycket vackrare!

The good thing is that I now know what bulbs I am going to add this autumn, what has worked and what unfortunately has become the spoils of the local deers and hares. Best of all, I know that my good intentions must turn into bulbs in the soil, not in some dark closet corner, because then spring and early summer will be so much more beautiful! 


Share

Kommentera

%d bloggare gillar detta: